Livet är en fest

Den 15.e februari 1986 knackade jag på dörren. Nio månader tidigare hadejag blivit inveterad till den mest ärofyllda & priviligerade festen av dom alla, livet.

I livets fest finns liksom vid vilken fest som helst också här dress-codes, medel & ting som påverkar vårt omdöme, tonvis av dynamik, skört porslin osv.

Efter sju år av mingel väntade förrätten. Denna var inte av ädlaste gourmet och svaldes med stridslysten vilja, ty artighet är mitt signum.

Menyn gled sedan in på bordet. Vid 16års ålder fick jag äran att välja själv. Ugnsgratinerad gåslever blev det, en rätt ingen vid bordet tidigare hade provat. Smaken var blandad, dock är det ett val jag idag inte ångrar.

De kommande åren skålades det friskt, de olika ingredienserna för varmrättentycktes mer och mer synkronisera med varandra.

Även om blickar på armbandsuret vittnar om stress och känslan av att festen är långt kommen exponeras så är det fantastiskt långt kvar till slutet och ännu har jag endast mött en bråkdel av alla gäster.

Dock just i detta nu, på detta sekundslag, sveper jag en nubbe. Dess beska smak tar sin tur runt inom mig, samtidigt som en våg av rysningar sprider sig. Nu är en krävande tid, håll för näsan och svälj...

Helan går...

Kommentarer
Postat av: Grannen bredvid

Jag vill upplysa dig om att jag också är med på f esten som en av gästerna och det går utmärkt och prata med mig om festen börjar avta, nubben smakar dåligt..

2008-11-19 @ 16:01:39

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0